Obduktionstekniker

Obduktionstekniker arbetar på obduktionsavdelningar på sjukhus men ofta även på bårhus och andra institutioner som ansvarar för de avlidna. Obduktionstekniker utför det praktiska arbetet vid obduktioner men ska också vara ett stöd för anhöriga när de tar avsked av den avlidne.

Prognoser visar möjlighet att hitta jobb
Prognoserna kommer från Arbetsförmedlingen och visar möjlighet att hitta jobb inom olika yrken på upp till 5 års sikt och beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller chanserna att hitta ett jobb. Men tänk på att man inte kan vara helt säker på att de slår in. Titta också på SCB:s och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Arbetsförmedlingen har ingen prognos för det här yrket. För att få reda på mer om hur arbetsmarknaden ser ut för yrket, titta på Statistiska Centralbyråns (SCB) och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

En obduktionsteknikers huvudsakliga arbetsplats är på obduktionsavdelningen på ett sjukhus, där de avlidna förvaras och på patologen, den avdelning på sjukhuset där obduktioner och iordningställande av kropparna sker. Hur många olika arbetsuppgifter en obduktionstekniker har beror på om man arbetar på ett större eller ett mindre sjukhus. På mindre sjukhus kan man ha alla nedanstående uppgifter, medan den som arbetar på ett större sjukhus kan vara mer specialiserad. Ofta finns ett bårhus, där de avlidna förvaras, i anslutning till obduktionsavdelningen.

Arbetsuppgifter
Obduktionsteknikern ansvarar för de avlidna på bårhuset och har även en del administrativa arbetsuppgifter. En avliden som kommer till bårhuset ska registreras och när begravningsbyrån eller anhöriga hämtar den avlidne ska kroppen lämnas ut av obduktionsteknikern.

Obduktionsteknikern förbereder obduktionen genom att öppna kroppen samt ta ut och dissekera organen. Man deltar också i bedömningsarbetet och sökandet efter sjukliga förändringar i olika vävnader och organ. Obduktionen leds dock av en läkare, ofta specialistutbildad i patologi. Läkaren är också den som skriver protokoll efteråt. När arbetet är klart återställs kroppen och snitten sys igen. De anhöriga ska helst inte se några spår av obduktionen. Kroppen förvaras sedan i kylrum tills begravningsbyrån eller anhöriga hämtar den.

Att avlägsna inplantat som exempelvis pacemaker, handleda studenter och ta emot studiebesök ingår också i arbetet som obduktionstekniker.

Jobbet kan innebära en del tunga lyft. Även om det finns hjälpmedel för lyften så ska kropparna förflyttas i sidled mellan bårar och bord och läggas ned i kistor. Under själva obduktionsarbetet förekommer det också att arbetsställningen blir fysiskt påfrestande.

Som obduktionstekniker ska man även vara ett stöd för anhöriga som har mist en närstående. Man förbereder den avlidne inför de anhörigas avsked i det så kallade avskedsrummet som finns på bårhuset. Ibland är anhöriga med vid svepningen, (när man gör iordning kroppen inför begravningen) som en del i sorgearbetet.

Då en obduktionstekniker arbetar med människor som avlidit, antingen en naturlig död, sjukdom eller olycka, så kan arbetet upplevas som psykiskt påfrestande ibland.

Arbetstid
Normal arbetstid är dagtid men jour kan ingå.

Förmågor

Förmågor som en obduktionstekniker behöver ha eller utveckla:

Empatisk förmåga: Som obduktionstekniker är det viktigt att ha en utvecklad empatisk förmåga då man ska vara ett stöd för anhöriga som har mist en närstående.

Etik och moral: Arbetet kräver höga krav på etik och moral.

Flexibilitet: Arbetet kräver stor flexibilitet dels på grund av att man har många olika arbetsuppgifter.

Samarbetsförmåga: Det är viktigt att ha en bra samarbetsförmåga eftersom arbetet innebär ett samarbete med många andra - såsom begravningsbyråer, transportörer, poliser och präster.

Noggrannhet: Arbetet ställer höga krav på hygien.

Psykiskt stabil: Arbetet kan många gånger vara psykiskt krävande.