Gymnasielärare i yrkesämnen

Att undervisa i yrkesämnen är ett sätt att kombinera praktiskt yrkeskunnande med pedagogiskt arbete. Gymnasielärare i yrkesämnen undervisar elever som läser yrkesprogram på gymnasieskolan, men kan även arbeta på Komvux eller annan vuxenutbildning.

Prognoser visar möjlighet att hitta jobb
Prognoserna kommer från Arbetsförmedlingen och visar möjlighet att hitta jobb inom olika yrken på upp till 5 års sikt och beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller chanserna att hitta ett jobb. Men tänk på att man inte kan vara helt säker på att de slår in. Titta också på SCB:s och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Arbetsförmedlingen gör följande prognos för yrket:

Gymnasielärare i yrkesämnen

Mycket god

Möjligheten till jobb på fem och tio års sikt
Arbetsförmedlingen bedömer att arbetsmarknaden för gymnasielärare i yrkesämnen blir mycket god både på fem och tio års sikt.

Efterfrågan på gymnasielärare i yrkesämnen kommer att vara fortsatt mycket stor. Antalet elever i gymnasieåldern ökar kontinuerligt från 2016 och under resten av prognosperioden.

Tillgången på yrkeslärare kommer generellt sett att bli för liten. Det har under en längre tid utbildats alldeles för få gymnasielärare med yrkesinriktning och andelen obehöriga lärare är hög inom yrkeslärarkåren. Pensionsavgångarna inom yrket blir mycket stora.


Prognosen är från februari 2016
Se hela prognosen på arbetsformedlingen.se/Yrkeskompassen

Gymnasielärare i yrkesämnen/yrkeslärare arbetar oftast på en kommunal eller en fristående gymnasieskola med elever som är 16-18 år. Eleverna läser där yrkesprogram som leder till en yrkesutbildning. Gymnasielärare i yrkesämnen kan också arbeta inom Komvux eller annan vuxenutbildning.

Arbetsuppgifter
För gymnasielärare i yrkesämnen varvas teoretisk undervisning i klassrummet med praktiska övningar. Själva undervisningen kräver ofta förberedelser och uppföljningar av undervisningen som att rätta skrivningar, dokumentera elevernas arbete eller skriva omdömen. Läraren hjälper eleverna att själva söka kunskap och en viktig del av lärarens uppgift är att stimulera eleverna till att arbeta självständigt och ta ansvar för sin utbildning. Målen för utbildningen finns angivna i läroplaner och kursplaner.

Läraren fungerar som handledare både i skolan och under praktiken, det så kallade arbetsplatsförlagda lärandet (APL). Praktiken är en viktig del av elevernas utbildning och den innebär att eleverna tränar vad de lärt sig i skolan ute på en arbetsplats. Det är vanligt att gymnasielärare i yrkesämnen kombinerar undervisning i ett yrkesämne med undervisning i ett teoretiskt ämne som till exempel matematik, svenska eller engelska.

En lärare kan ha ansvar för en grupp elever, till exempel som mentor, studiehandledare eller klassföreståndare. Det innebär för omyndiga elever även kontakt med deras föräldrar. Lärare deltar även i konferenser av olika slag och samverkar med andra lärare. I regel ingår en lärare i ett eller flera arbetslag där man diskuterar olika frågor runt undervisningen och eleverna. Lärare har också kontakter med studie- och yrkesvägledare, kurator och skolläkare. Det kan röra elevernas studie- eller yrkesval, anpassningen i skolan och eventuella problem som uppstår.

Den snabba tekniska utvecklingen och förändringarna i arbetslivet ställer krav på att gymnasielärare i yrkesämnen kontinuerligt följer utvecklingen i arbetslivet. Eftersom att många praktiska moment ingår i både utbildningen och i yrket, måste gymnasielärare i yrkesämnen vara särskilt uppmärksamma på arbetsmiljörisker och veta hur man kan motverka sådana. Det kan gälla allergiframkallande ämnen, farliga maskiner, ansträngade arbetsställningar med mera.

Inriktningar
Det finns många olika inriktningar inom gymnasieskolans yrkesförberedande program och därför också många inriktningar bland yrkeslärarna. Exempel på ämnen som gymnasielärare i yrkesämnen kan undervisa i är:

– bygg- och anläggning, golvläggning, plåtslageriteknik
– ellära, automationsteknik, dator- och kommunikationsteknik
– energiteknik, VVS-teknik, kraft- och värmeteknik
– fordonsteknik, järnvägsteknik, vattenkraftteknik
– administration, handel, turism, konferens och evenemang
– hantverkskunskap, grafisk produktion, eventteknik
– livsmedels- och näringskunskap, serveringskunskap, bageri- och konditorkunskap
– mönsterkonstruktion, utställningsdesign, produktutveckling
– trä, växtkunskap, flygyrkesteknik, transportteknik
– produktionskunskap, fastighetsservice, larm och säkerhetsteknik
– vård och omsorg, pedagogiskt arbete, socialt arbete, psykiatri
– odling, djurvård, naturbruksteknik och natur- och landskapsvård

Förmågor

Förmågor som gymnasielärare behöver ha eller utveckla:

Flexibel: Att arbeta med ungdomar kräver förmågan att hantera förändringar och vara flexibel.

Kreativt tänkande: Då många ämnen i skolan påverkas av influenser från hela världen och elevernas olika sätt att lära bör gymnasieläraren vara kreativ och kunna tänka i nya banor.

Organisationsförmåga: I gymnasielärarens arbetsuppgifter ingår att planera och utvärdera lektioner.

Pedagogisk förmåga: Gymnasielärare bör ha förmågan att lära och föra ut ämneskunskaper på ett intressant sätt.

Samarbetsförmåga: Gymnasielärare samarbetar ofta med andra pedagoger på skolan.

Stresstålig: För gymnasielärare är det viktigt att ha gott tålamod och kunna hantera stressfyllda situationer.

Uppmärksam: I arbetet som gymnasielärare är det viktigt att vara uppmärksam och lyhörd för andra.