Åklagare

En åklagare behöver vara nyfiken för att ta reda på alla fakta. När det finns en misstanke om att ett brott har inträffat är det ofta åklagaren som leder utredningen. Det görs i nära samarbete med polisen. Sen beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller inte. Vid rättegången framträder åklagaren i domstol och driver åtalet. Då behöver åklagaren ha gott omdöme och vara logisk och saklig.

Prognoser visar möjlighet att hitta jobb
Prognoserna kommer från Arbetsförmedlingen och visar möjlighet att hitta jobb inom olika yrken på upp till 5 års sikt och beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller chanserna att hitta ett jobb. Men tänk på att man inte kan vara helt säker på att de slår in. Titta också på SCB:s och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Arbetsförmedlingen har ingen prognos för det här yrket. För att få reda på mer om hur arbetsmarknaden ser ut för yrket, titta på Statistiska Centralbyråns (SCB) och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Åklagaren arbetar vid Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten. 

Arbetsuppgifter
I det svenska rättsväsendet är åklagaren den som driver arbetet för att rättegångar ska kunna genomföras. Åklagaren är den som utreder brott, beslutar om åtal ska väckas eller inte och framträder i domstol om det blir en rättegång.

Direkt efter att ett brott har skett börjar en förundersökning (även kallat brottsutredning). Först är polisen ansvarig, men om brottet är stort så tar en åklagare över ansvaret så fort det finns en misstänkt. Åklagaren är då förundersökningsledare, men fortsätter att samarbeta med polisen.

Uppdraget i förundersökningen är att bedöma om ett brott har begåtts och samla in bevis för att fälla den misstänkte. Detta kan innebära att besöka brottsplatsen och förhöra inblandade personer. Åklagaren kan själv besluta om att frihetsberöva (anhålla) personer eller att göra husrannsakan i någons bostad. Vid behov kontaktas domstolen för att ge misstänkta personer reseförbud eller anmälningsplikt hos polisen. Det är även domstolen som officiellt tar beslutet om att häkta den misstänkte.

Om åtal väcks blir det rättegång. Då ska åklagaren bevisa att den som är åtalad för brottet är skyldig. Från den information som kommit fram under förundersökningen beskriver åklagaren hur brottet har utförts. Det kallas för sakframställan. Sedan är det dags för bevisning. Då tar åklagaren fram de sakliga bevis som finns och passar på att ställa frågor till den åklagade och ibland också till vittnen som kallats in. Det är också vanligt att man förhör eventuella brottsoffer. Sist gör åklagaren en plädering (en sammanfattning) följt av ett förslag på straff för den som har åtalats.

Några åklagare arbetar med alla slags brott, medan andra är specialiserade på exempelvis ekonomiska brott, miljöbrott, grova våldsbrott eller narkotikabrott.

Åklagaren arbetar vanligen dagtid men med oreglerade arbetstider. Det måste alltid finnas en åklagare tillgänglig och därför kan man ibland få jobba kvällar, nätter och helger.

Förmågor

Förmågor som åklagare behöver ha eller utveckla:

Analytisk förmåga: Att utifrån insamlade fakta bedöma om åtal ska väckas eller inte.

Beslutsförmåga: Att kunna fatta snabba och ibland svåra beslut.

Kommunikativ förmåga: Att kunna förhöra vittnen och samarbeta med polisen. Att på ett sakligt sätt kunna framträda i rätten.

Samarbetsförmåga:
Att kunna samarbeta med andra på ett bra sätt för att hitta bra lösningar.