Universitets- och högskolelärare

Adjunkt, lektor och professor är några titlar universitets- och högskolelärare kan ha. Gemensamt för alla är att forskning, utbildning och samverkan med det omgivande samhället är tätt sammanlänkat i arbetsuppgifterna.

Prognoser visar möjlighet att hitta jobb
Prognoserna kommer från Arbetsförmedlingen och visar möjlighet att hitta jobb inom olika yrken på upp till 5 års sikt och beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller chanserna att hitta ett jobb. Men tänk på att man inte kan vara helt säker på att de slår in. Titta också på SCB:s och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Arbetsförmedlingen har ingen prognos för det här yrket. För att få reda på mer om hur arbetsmarknaden ser ut för yrket, titta på Statistiska Centralbyråns (SCB) och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Universitets- och högskoleutbildningarna i Sverige regleras av högskolelagen och högskoleförordningen och undervisningen omfattar alla nivåer - från studenter som läser på grundnivå, till studenter som läser på avancerad- eller forskarnivå. Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Men det finns också de som nästan enbart ägnar sig åt forskning.

Arbetsuppgifter
I jobbet som universitets- och högskolelärare ingår att utveckla pedagogiken och planera utbildningen. Universitets- och högskolelärare handleder studenterna i deras arbete och deras studier ska bedömas och examineras. Även administrativt arbete och studievägledning kan ingå i arbetet, liksom att utveckla nya kurser.

Många olika yrkestitlar
Universitets- och högskolelärare kan ha många olika titlar, till exempel doktorand, universitetsadjunkt, universitetslektor eller professor. För att få tjänst som lektor eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning och undervisning.

- Första steget mot en akademisk karriär är att vara doktorand. I en doktorandtjänst kombineras ofta eget arbete med en avhandling med undervisning. En doktorandtjänst kan finansieras genom utbildningsbidrag i kombination med arbete som assistent vid universitetet. Då ingår ofta också administrativa uppgifter i jobbet. Inom klinisk utbildning och forskning finns kliniska assistenter. Dessa ska ha läkar- eller tandläkarexamen eller vara antagna till forskarutbildning inom ett medicinskt vetenskapsområde. Doktorand- och assistenttjänster är alltid tidsbegränsade.

- Adjunkter är lärare som undervisar inom grundnivåerna vid högskolor och universitet, men de kan även undervisa vid en gymnasieskola. Adjunkter har vanligtvis en magisterexamen, men inte doktorsexamen. Högskoleadjunkter vid yrkesinriktade utbildningar har i allmänhet lång yrkeserfarenhet inom det ämne som de undervisar inom. Universitetsadjunkter i konstnärliga ämnen har ofta konstnärliga och pedagogiska meriter och konstnärlig utbildning på högre nivå.

- Lektorer har vanligtvis avlagt doktorsexamen. De arbetar oftast vid en högskola eller ett universitet, men ibland även vid en gymnasieskola. Det kan finnas lektorer även inom grundskola eller förskola. Universitetslektorer kan arbeta med forskning, forskarhandledning och undervisning. Arbetsuppgifterna kan variera mellan olika lektorer, vissa arbetar mest med undervisning på grundnivå, medan andra arbetar med forskning eller forskarutbildning.

- Professor är en titel för de högst utbildade lärarna vid högskolor och universitet. Professorer har forskning och handledning av doktorander som huvuduppgift, men deltar också ofta i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Behörighetskravet är vetenskaplig skicklighet väsentligt utöver doktorsexamen samt pedagogisk skicklighet. En professor är ansvarig för forskning och forskarutbildning inom sitt ämne.

Arbetet som universitets- och högskolelärare varierar beroende på var och inom vilket ämnesområde man arbetar. Att vara lärare inom humaniora är ofta ett ensamjobb. Inom teknik och medicin däremot är lagarbete vanligt. Inom vårdområdet finns lektors- och adjunktstjänster där det ingår klinisk verksamhet, det vill säga arbete som till exempel som sjuksköterska. Kännetecknande för alla jobb där forskning ingår är att det är konkurrens för att komma vidare i karriären.

I Yrken A-Ö beskrivs flera inriktningar inom yrket, se Liknande yrken.

Förmågor

Förmågor som universitets- och högskolelärare behöver ha eller utveckla:

Analytisk förmåga: Det är bra att kunna analysera och jämföra olika fenomen och ha förmåga att värdera information. Också bra att kritiskt kunna granska information, skilja på fakta och värderingar samt avgöra källors användbarhet och trovärdighet.

Inlärningsförmåga: Arbetet innebär att hålla sig ajour med aktuell pedagogik och forskning, vilket kräver en god inlärningsförmåga.

Organisationsförmåga: I arbetet som universitets- och högskolelärare ges en stor frihet att själv planera arbetet.

Pedagogisk förmåga: Det är viktigt att kunna lära ut och föra ut information på ett intressant sätt. Att kunna tolka, värdera, ha omdöme om information, samt avgöra rimligheten och att pröva, ompröva och välja mellan olika strategier. Också bra på att kritiskt kunna granska information och skilja på fakta och värderingar samt avgöra källors användbarhet och trovärdighet.

Samarbetsförmåga: I arbetet samarbetar man med andra, såväl kollegor som studenter.