Speciallärare och specialpedagog

Speciallärare och specialpedagoger har olika pedagogiska uppdrag för att hjälpa elever som behöver extra stöd. De blir ofta spindeln i nätet och genom sina kontakter och sitt stöd får de elevens skolvardag att fungera. Det handlar både om direkt kontakt med eleverna, men också om att vara ett pedagogiskt stöd för skolans lärare.

Prognoser visar möjlighet att hitta jobb
Prognoserna kommer från Arbetsförmedlingen och visar möjlighet att hitta jobb inom olika yrken på upp till 5 års sikt och beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller chanserna att hitta ett jobb. Men tänk på att man inte kan vara helt säker på att de slår in. Titta också på SCB:s och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Arbetsförmedlingen har ingen prognos för det här yrket. För att få reda på mer om hur arbetsmarknaden ser ut för yrket, titta på Statistiska Centralbyråns (SCB) och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Speciallärare och specialpedagoger finns på alla skolstadier, från förskola till gymnasium. Andra arbetsplatser kan vara särskolor, specialskolor, vuxenutbildning eller på olika resurs- och kunskapscentrum.

Arbetsuppgifter
Inom skolan tillhör speciallärare och specialpedagoger elevhälsoteamet och arbetar för att alla elever ska kunna nå läroplanens mål. Båda har fördjupad kompetens inom pedagogik. De använder sin kunskap direkt med eleverna, men också för att handleda övriga lärare som undervisar elever med svårigheter. Det kan handla om elever med exempelvis dyslexi eller koncentrationssvårigheter.

Arbetet kräver mycket samarbete. För att förstå elevens situation behöver flera faktorer kartläggas. Detta innebär nära samarbete med ordinarie lärare, andra inom elevhälsan och eventuellt vårdnadshavare. Både speciallärare och specialpedagoger kan också driva utvecklingsarbete i samarbete med andra lärare för att förbättra skolans undervisning och arbetssätt.

Specialpedagoger arbetar strategiskt och förebyggande med att undanröja hinder för elevers lärande. De gör egna pedagogiska utredningar, men kan vid behov ta hjälp av exempelvis logopeder. Utifrån elevens behov utformar specialpedagogen sedan vilka extra anpassningar eller särskilt stöd som eleven behöver. Specialpedagogerna ger också stöd och råd till ordinarie lärare om hur arbetssätt kan anpassas för att öka elevernas möjligheter att lära sig.

Speciallärare arbetar mer operativt, direkt med eleven i lärandesituationer. Det kan handla om enskild undervisning eller stöd i ordinarie klassrum. Ofta är speciallärarna specialiserade mot matematik, språk-, läs- och skrivutveckling eller utvecklingsstörning.

Utanför skolan finns flera andra behov av specialpedagogisk kompetens. Speciallärare med specialisering inom utvecklingsstörningar behövs på särskolan, där man blandar elevers lärande i skolämnena med träning i vardagliga situationer. Talpedagoger fokuserar tal-, språk- och röstsvårigheter så som försenad språkutveckling eller stamning. Synpedagoger och hörselpedagoger arbetar ofta inom landstingens habiliteringsorganisation med att prova ut olika hjälpmedel och ge kommunikationsträning.

Förmågor

Förmågor som speciallärare och specialpedagoger behöver ha eller utveckla:

Analytisk förmåga: God analytisk förmåga krävs för att först kartlägga och förstå eleven, och därefter kunna utforma de anpassningar som lämpar sig i det enskilda fallet.

Flexibel: Att arbeta med barn och ungdomar kräver god flexibilitet. Mycket förändras snabbt och många faktorer ska vägas in för att få det att fungera för eleven på bästa sätt.

Pedagogisk förmåga: Det är viktigt att förstå hur elever utvecklas och lär sig på olika sätt för att kunna skapa så bra förutsättningar som möjligt för individerna och även klassen som grupp.

Samarbetsförmåga: För att planera för eleverna på bästa sätt krävs ofta ett brett samarbete med lärare, övrig elevhälsa, skolledning, vårdnadshavare och eventuellt Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller andra yttre resurser.