Medicinteknisk ingenjör

Medicintekniska ingenjörer arbetar huvudsakligen med att se till att den medicintekniska utrustningen inom sjukvården fungerar på ett säkert och tillförlitligt sätt. Arbetet handlar till stor del om att få samspelet mellan människa och teknik att fungera så bra som möjligt.

Prognoser visar möjlighet att hitta jobb
Prognoserna kommer från Arbetsförmedlingen och visar möjlighet att hitta jobb inom olika yrken på upp till 5 års sikt och beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller chanserna att hitta ett jobb. Men tänk på att man inte kan vara helt säker på att de slår in. Titta också på SCB:s och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Arbetsförmedlingen har ingen prognos för det här yrket. För att få reda på mer om hur arbetsmarknaden ser ut för yrket, titta på Statistiska Centralbyråns (SCB) och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Medicintekniska ingenjörer arbetar framförallt inom landstingens medicintekniska avdelningar samt inom den privata sektorn som utvecklar, tillverkar och levererar medicinteknisk utrustning. De arbetar också som uppköpare, vid utvecklingslaboratorier och inom forskning och utveckling.

Arbetsuppgifter
Medicinskteknisk utrustning är all den tekniska utrustning som finns inom sjukvården. Den används som hjälpmedel för att ställa diagnos på sjukdom, behandla sjukdom eller inom rehabilitering. Exempel på medicinteknisk utrustning är blodtrycksmanschett, röntgenapparatur, narkosapparatur, EKG- och EEG-apparatur. Medicintekniska ingenjörer arbetar huvudsakligen med att se till att tekniken fungerar på ett säkert och tillförlitligt sätt.

Arbetsuppgifterna varierar mellan olika arbetsplatser samt vilken utbildningsnivå man har. Som civilingenjör inom medicinteknik är förutsättningarna bättre för att arbeta med utveckling, forskning, projektledning och arbetsledande arbetsuppgifter. Högskoleingenjörer inom medicinteknik arbetar ofta praktiskt med service, underhåll och användarsupport. Förenklat kan man säga att högskoleingenjörsutbildningen är mer praktisk och erbjuder en snabbare väg ut i arbetslivet än civilingenjörsutbildningen som är mer teoretisk och går på djupet i fler ämnen.

Några exempel på arbetsuppgifter som medicintekniska ingenjörer utför:

  • Se till att den tekniska utrustningen fungerar på ett säkert och tillförlitligt sätt.
  • Ta fram instruktioner av olika slag, till exempel om hur den tekniska utrustningen ska användas eller underhållas.
  • Utföra service, underhåll och reparation av medicinteknisk utrustning.
  • Utbilda den medicinska personalen i hur utrustningen används.
  • Se till att lagar och föreskrifter för den medicintekniska utrustningen följs.
  • När ny utrustning ska köpas in bidrar ingenjören med att översätta användarnas (vårdpersonalens) önskemål till krav när det gäller teknik, underhåll, information med mera.
  • Utvecklar metoder och gör tekniska bedömningar på metoder som bygger på användning av teknisk utrustning.
  • Utveckla och konstruera medicinteknisk utrustning.
  • Delta i utredningar av olyckor och tillbud där teknisk utrustning varit inblandad.

Det medicinstekniska området är mycket brett. Exempel på inriktningar är radiologi, dialys, operation, intensivvård och laboratoriemedicin. Det är också vanligt att vara specialiserad på vissa medicinska produkter, till exempel röntgenapparatur, narkosapparatur och annan gasteknik, apparatur för intensivvård, diagnosteknik som EKG- och EEG-apparatur, optisk utrustning eller medicinska bildsystem.

Arbetsmiljö
I det dagliga arbetet har medicintekniska ingenjörer nära samarbete med de som använder eller beställer den medicintekniska utrustningen, så som läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Det är ett rörligt arbete och man arbetar både ute på sjukhusets avdelningar och på den egna medicintekniska verksamhetens lokaler.

Förmågor

Förmågor som medicinska ingenjörer behöver ha eller utveckla:

Kommunikationsförmåga: Man behöver kunna kommunicera på ett tydligt sätt, till exempel i arbetet med att ta fram intruktioner till teknisk utrustning.

Problemlösning:
Bra på felsökning och problemlösning.

Samarbetsförmåga:
Att kunna samarbeta med andra.

Självständighet:
Självständigt kunna planera och genomföra arbetsuppgifter.

Säkerhetsfokus:
Kunna göra bedömningar i kritiska situationer som påverkar säkerhet.