Gymnasielärare i allmänna ämnen

Ämneslärare på gymnasiet undervisar normalt elever som är 15-19år. Det dagliga arbetet med eleverna är till stor del självständigt och innehåller allt från planering, genomförande och uppföljning av lektioner till ämneskonferenser och samarbete med kollegor i olika former. Många lärare bedriver olika pedagogiska utvecklingsprojekt för att förbättra undervisningen på skolan eller handleder lärarstudenter som är ute på praktik.

Prognoser visar möjlighet att hitta jobb
Prognoserna kommer från Arbetsförmedlingen och visar möjlighet att hitta jobb inom olika yrken på upp till 5 års sikt och beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller chanserna att hitta ett jobb. Men tänk på att man inte kan vara helt säker på att de slår in. Titta också på SCB:s och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Arbetsförmedlingen gör följande prognos för yrket:

Gymnasielärare i allmänna ämnen

God

Möjligheten till jobb på fem och tio års sikt
Arbetsförmedlingen bedömer att arbetsmarknaden för gymnasielärare i allmänna ämnen blir god både på fem års sikt. På tio års sikt förbättras jobbmöjligheterna ytterligare.

Efterfrågan på gymnasielärare i allmänna ämnen kommer att öka på tio års sikt. Antalet elever i gymnasieåldern ökar kontinuerligt från 2016 och under resten av prognosperioden.

Tillgången på utbildade gymnasielärare väntas bli otillräcklig, framför allt inom vissa ämnen. Färre väljer inriktning mot naturorienterande ämnen och matematik än mot svenska och samhällsorienterande ämnen i sin lärarutbildning. De närmaste åren kommer pensionsavgångarna vara stora samtidigt som kravet på lärarlegitimation får fullt genomslag.


Prognosen är från februari 2016
Se hela prognosen på arbetsformedlingen.se/Yrkeskompassen

Ämneslärare arbetar i första hand på kommunala eller fristående skolor. Ämneslärare med gymnasiebehörighet kan också arbeta inom Komvux eller annan vuxenutbildning.

Arbetsuppgifter
Lärare planerar och genomför undervisning. I klassrummet undervisar läraren, svarar på frågor och ger eleverna stöd och återkoppling. När eleverna arbetar tillsammans med fördjupningar i större eller mindre grupper fungerar ofta läraren som en slags handledare och hjälper eleverna att själva söka kunskap utifrån givna ramar.

Undervisning kräver förberedelser och mycket arbetstid går till planering och uppföljning av undervisningen. Den görs både enskilt och tillsammans med andra lärare. I arbetet ingår också att bedöma elevernas kunskaper och dokumentera deras kunskapsutveckling. Det är vanligt att ämneslärare i gymnasieskolan är utbildade i två undervisningsämnen.

En viktig del av arbetet är att stimulera eleverna till att arbeta självständigt och ta ansvar för sin utbildning. Samtidigt är det läraren som har det yttersta ansvaret för att undervisningen bedrivs strukturerat och med tydliga mål. Läroplanen och kursplaner för de olika ämnena, anger syftet med undervisningen, vilket innehåll som ska tas upp och målen för elevernas kunskaper. Men det är upp till läraren och arbetslaget att tillsammans med eleverna planera hur undervisningen ska ske och kunskaperna bedömas.

Lärare har vid behov kontakt med vårdnadshavare för omyndiga elever, studie- och yrkesvägledare, kuratorer och annan elevvårdspersonal för att stötta sina elever. Samarbetet kan till exmpel röra elevernas studie- eller yrkesval eller extra stöd och anpassningar. Ofta har lärare ett särskilt ansvar för en viss klass eller grupp av elever genom att vara klassföreståndare eller mentor.

Arbetstider
De flesta lärare har en ferieanställning. Ferieanställning innebär att de oftast är lediga då eleverna har lov, om de inte har obligatorisk kompetensutveckling eller planeringsdagar.

Förmågor

Förmågor som kan vara bra att ha eller utveckla för ämneslärare i gymnasiet är:

Kommunikativ: Läraren behöver kunna anpassa språket och tydligt föra fram information till elever.

Organisationsförmåga: Det är viktigt att gymnasieläraren kan strukturera sitt arbete och planera utformningen av undervisningen.

Pedagogisk förmåga: Gymnasielärare bör ha förmågan att lära och föra ut ämneskunskaper på ett intresseväckande sätt.

Social förmåga: Läraren behöver kunna möta, samspela och förstå andra människor i olika situationer, exempelvis vid föräldramöten, i klassrummet eller vid individuella samtal.

Stresstålig: Läraren behöver kunna behålla lugnet vid stressade situationer, exempelvis vid konflikter mellan elever eller oordning i klassrummet. Att känna en grundtrygghet i sig själv.