Medicinsk sekreterare

Att vara noggrann och ha intresse för språk är viktigt för den medicinska sekreteraren som bland annat skriver patientjournalerna inom hälso- och sjukvården. Servicekänsla och intresse för människor är andra egenskaper man bör ha för att passa som medicinsk sekreterare.

Prognoser visar möjlighet att hitta jobb
Prognoserna kommer från Arbetsförmedlingen och visar möjlighet att hitta jobb inom olika yrken på upp till 5 års sikt och beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller chanserna att hitta ett jobb. Men tänk på att man inte kan vara helt säker på att de slår in. Titta också på SCB:s och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Arbetsförmedlingen har ingen prognos för det här yrket. För att få reda på mer om hur arbetsmarknaden ser ut för yrket, titta på Statistiska Centralbyråns (SCB) och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Medicinska sekreterare arbetar inom hälso- och sjukvård vid sjukhus, vårdcentraler och inom företagshälsovård. Privata mottagningar, läkemedelsindustrin och medicinska forskningsinstitutioner är också vanliga arbetsplatser. Medicinska sekreterare kallas också för läkarsekreterare, vårdadministratör eller medicinsk vårdadministratör.

Arbetsuppgifter
Att skriva patientjournaler och att svara för hanteringen av journalerna är en av de viktigaste arbetsuppgifterna. Den medicinska sekreteraren skriver ut den information läkaren eller annan vårdgivare talat in vid besöket eller behandlingen av patienten. Den som utfört behandlingen bestämmer vad som ska skrivas i journalen och godkänner sedan det som skrivits.

I patientjournalerna finns information bland annat om symtom, undersökningar, provsvar, diagnoser, operationer och andra behandlingar samt om vilka kontakter man har haft med patienten.

De flesta journaler hanteras numera digitalt av den medicinska sekreteraren. Uppgifterna om patienterna är känsliga och därför är det viktigt att kunna lagstiftningen om sekretess och journalföring, för att ingen obehörig ska komma åt informationen.

Patientjournalerna är viktiga när läkare, sjuksköterskor och psykologer utvärderar och bedömer patienternas behandling, men uppgifter i journalerna används också för forskning. I arbetet registreras diagnoser och medicinska åtgärder. Genom att samla landets information om exempelvis diagnoser och operationer kan statistiken användas i forskning eller i planeringen av sjukvården.

Den medicinska sekreteraren klassificerar diagnoserna enligt DRG (Diagnos Relaterade Grupper) tillsammans med läkaren. Det är ett system som används som underlag för resurstilldelning. För att kunna göra detta behövs vidareutbildning.

Medicinska sekreterare ger också personlig service till patienter och personal på kliniken/vårdcentralen. I receptionen tas patienterna emot, registreras och betalar. Den medicinska sekreteraren sköter där remisshanteringen och har telefonservice. Även kontakter med myndigheter förekommer.

Arbete med statistik, budget, och personalrapportering ingår ibland i arbetsuppgifterna. Att skriva protokoll vid möten och konferenser liksom att skriva forskningsrapporter ingår ibland och då kan det behövas kunskaper i främmande språk.

På många arbetsplatser arbetar medicinska sekreterare i arbetslag där flera yrkeskategorier är representerade.

Man kan också ha arbetsledande funktioner. Som medicinsk sekreterare kan man då kallas klinikassistent, avdelningschef, verksamhetschef eller enhetschef.

Förmågor

Förmågor som medicinska sekreterare behöver ha eller utveckla:

Kommunikativ förmåga: Viktigt att kunna kommunicera både i tal och skrift.

Noggrannhet: Att vara noggrann och kontrollera att informationen i journalen är korrekt.

Samarbetsförmåga: I arbetet ingår det att samarbeta med många andra.