Lantbrukare

Lantbrukaren är både en företagare och en praktisk mångsysslare. Det finns stor frihet att planera arbetet själv. Innehållet kan se olika ut beroende på vilken verksamhet gården har. Den kan vara inriktad på att producera olika typer av växter som spannmål eller oljeväxter. Gårdar med djur kan vara inriktade på produktion av kött, mjölk eller ägg. En lantbrukare behöver kunskaper i både biologi, teknik och ekonomi.

Prognoser visar möjlighet att hitta jobb
Prognoserna kommer från Arbetsförmedlingen och visar möjlighet att hitta jobb inom olika yrken på upp till 5 års sikt och beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller chanserna att hitta ett jobb. Men tänk på att man inte kan vara helt säker på att de slår in. Titta också på SCB:s och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Arbetsförmedlingen gör följande prognos för yrket:

Djuruppfödare/Djurskötare

Medelgod

Möjligheten till jobb på fem och tio års sikt
Arbetsförmedlingen bedömer att djurskötare kommer att ha medelgoda möjligheter till arbete på fem och tio års sikt.

Efterfrågan på djurskötare kommer att minska något de närmaste tio åren. Jordbruket förväntas sysselsätta färre personer. Samtidigt gör utvecklingen mot allt större gårdar med fler djur att möjligheterna att bli anställd som djurskötare kan öka. Pensionsavgångarna kommer vara stora under hela prognosperioden, men det är inte självklart att alla pensioneringar ersätts. 

Tillgången på utbildade djurskötare blir i stort sett tillräcklig. Det kommer att vara mindre konkurrens om jobben för djurskötare med inriktning mot lantbruksdjur och hårdare konkurrens för dem som har inriktning mot husdjur och hästar. Färre utbildar sig med inriktning mot lantbruksdjur, vilka därför riskerar att bli för få. Tillgången minskar då en del av de som läser utbildningen väljer att gå vidare till andra yrken eller högre studier istället för att börja arbeta som djuruppfödare eller djurskötare.


Prognosen är från februari 2016
Se hela prognosen på arbetsformedlingen.se/Yrkeskompassen

Lantbrukare arbetar på gårdar, man kan både äga gården själv eller arrendera den.

Arbetsuppgifter

På mindre gårdar sköter lantbrukare de flesta sysslorna själva. På större gårdar har man ofta personal anställd, till exempel djurskötare, maskinförare eller driftledare. Mer information finns under rubriken Liknande yrken nedan.

Lantbrukare som har djur utfordrar djuren och håller rent kring dem. De har också uppsikt över djurens hälsa. Avel, utfordring planeras noga för att ge bra ekonomiska resultat. Arbetsuppgifterna varierar beroende på vilka djur man arbetar med och vilken teknik som finns på gården.

Arbetet för en lantbrukare som har växtodling följer årstiderna. På våren bearbetar man jorden genom plöjning, sådd och gödsling. Under sommaren bekämpar man ogräs, svamp och insekter, innan det är dags för skörd på sensommaren eller tidiga hösten.

Mycket av arbetet utförs med hjälp av maskiner. Enklare reparationer och underhåll, som till exempel att byta plogskär, sköter man ofta själv. Ibland går flera lantbrukare ihop och samarbetar om maskinerna eftersom kostnaderna är höga.

En viktig del i lantbrukarens arbete är ekonomisk redovisning av inköp och försäljning och annat administrativt arbete. Goda kunskaper i ekonomi är bra att ha, det ingår i arbetet att kunna följa marknaden för det man producerar. Det är viktigt att vara insatt i vilka regler som gäller för att få jordbruksstöd och känna till de bestämmelser som finns kring miljö och djurhållning.

Många lantbrukare driver andra verksamheter som kompletterar lantbruksarbetet. Till exempel aktiviteter för turister, försäljning i gårdsbutik, uthyrning av rum eller inackordering av hästar.

Arbetsmiljö och arbetstider
Lantbrukare arbetar mycket utomhus i alla slags väder. Man har stor frihet att planera sitt arbete själv. Arbetsuppgifterna följer årstiderna och det kan betyda långa arbetsdagar under till exempel skörden.

Ny teknik har gjort att arbetsmiljön förbättrats. Arbete med stora maskiner och djur kan innebära risker för skador och det är viktigt att tänka på säkerheten inom yrket.

Förmågor

Förmågor som en lantbrukare behöver ha eller utveckla:

Beslutsförmåga: Lantbrukare behöver kunna ta beslut, både strategiska som rör planeringen av gårdens verksamhet och mer dagliga som till exempel om när en veterinär behöver tillkallas.

Problemlösning: Lantbrukare vara beredda på att lösa praktiska problem, eftersom man ofta arbetar ensam måste man kunna lösa många situationer utan hjälp.

Produktivitetsinriktad: Som lantbrukare driver man verksamheten på gården och resultaten av produktionen är grunden för att ha ett lönsamt företag. Att följa utvecklingen i omvärlden om marknaden för det man producerar är viktigt.

Sammarbetsförmåga: Lantbrukare måste kunna sammarbeta med andra. Dels med övrig personal på gården och ofta även med personer från andra lantbruk som till exempel i de fall man har gemensamma maskiner som används i verksamheten.

Styrka
: För vissa arbetsuppgifter är det viktigt med en god fysik. Till exempel när man hanterar större djur eller de maskiner som används inom lantbruket.

Uppmärksamhet: Vård, skötsel och förflyttning av djur kräver vaksamhet och försiktighet. Att ha så kallat ”djuröga” är en viktig förmåga och innebär kort att man vet hur ett friskt djur ser ut och beter sig och tidigt kan uppmärksamma djur som inte mår bra.