Djurskötare

Djurskötare arbetar med djur och ansvarar för att de blir väl omhändertagna. Som djurskötare kan man ha hand om lantbrukets djur såsom mjölkkor, grisar, fjäderfä och får. Men man kan också arbeta med husdjur som hund- eller hästskötare, eller som djurvårdare på djurpark. Arbetet kräver att man är ansvarsfull och flexibel.

Prognoser visar möjlighet att hitta jobb
Prognoserna kommer från Arbetsförmedlingen och visar möjlighet att hitta jobb inom olika yrken på upp till 5 års sikt och beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller chanserna att hitta ett jobb. Men tänk på att man inte kan vara helt säker på att de slår in. Titta också på SCB:s och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Arbetsförmedlingen gör följande prognos för yrket:

Djuruppfödare/Djurskötare

Medelgod

Möjligheten till jobb på fem och tio års sikt
Arbetsförmedlingen bedömer att djurskötare kommer att ha medelgoda möjligheter till arbete på fem och tio års sikt.

Efterfrågan på djurskötare kommer att minska något de närmaste tio åren. Jordbruket förväntas sysselsätta färre personer. Samtidigt gör utvecklingen mot allt större gårdar med fler djur att möjligheterna att bli anställd som djurskötare kan öka. Pensionsavgångarna kommer vara stora under hela prognosperioden, men det är inte självklart att alla pensioneringar ersätts. 

Tillgången på utbildade djurskötare blir i stort sett tillräcklig. Det kommer att vara mindre konkurrens om jobben för djurskötare med inriktning mot lantbruksdjur och hårdare konkurrens för dem som har inriktning mot husdjur och hästar. Färre utbildar sig med inriktning mot lantbruksdjur, vilka därför riskerar att bli för få. Tillgången minskar då en del av de som läser utbildningen väljer att gå vidare till andra yrken eller högre studier istället för att börja arbeta som djuruppfödare eller djurskötare.


Prognosen är från februari 2016
Se hela prognosen på arbetsformedlingen.se/Yrkeskompassen

Djurskötare arbetar i lantbruket på gårdar med djur eller som avbytare. Avbytare jobbar ofta genom en egen firma eller som anställda på flera gårdar. Hästskötare arbetar i stall, ridskolor eller vid stuterier. Djurvårdare arbetar på djurparker. Man kan även driva eget företag.

Arbetsuppgifter
Som djurskötare sköter man utfordring, mjölkning, renhållning och förflyttning av djur. Man beräknar fodermängder, blandar foder och utfodrar djuren vid bestämda tider. Djurskötaren hanterar även olika utgödslingssystem där djurens avföring tas omhand. Man ger djuren nytt strö på liggplatser och håller rent. Djurskötaren kontrollerar de djur som är på bete, ser till att det finns vatten och sätter upp stängsel.

En viktig uppgift är att kontrollera att djuren är friska och förebygga sjukdomar. En del vård kan djurskötaren utföra på egen hand, vid svårare sjukdomar kontaktar man veterinär.

Seminering kan vara en arbetsuppgift för djurskötare och innebär att man befruktar hondjur på konstgjord väg. Vid förlossningar har djurskötaren en övervakande roll, ibland måste djurskötaren hjälpa djuret att föda.

Utöver djurskötsel ingår ofta underhåll och enklare reparationer av maskiner och teknik som används i arbetet. Det är vanligt att man som djurskötare behöver köra traktor i arbetet.

I hästskötarens arbete ingår, förutom skötsel av djuren, ofta att motionera hästarna. Hästskötare tar hand om utrustning som sadlar eller selar. De som sköter tävlingshästar förbereder hästar inför transport och tävling. Arbete i travstall eller med tävlingshästar innebär ofta resor i jobbet.

För den som arbetar som djurvårdare på djurpark kan det även ingå i arbetet att ge information till barn och andra besökare. Djurvårdaren informerar om djuren, deras naturliga miljö och om samspelet mellan djur och människa. I vissa djurparker kan man arbeta som guide.

Man kan även arbeta som uppfödare eller skötare av sällskapsdjur såsom hundar. Man kan till exempel arbeta med pälsvård för djur eller med att driva kattpensionat eller hunddagis.

Arbetstider

Djurskötare arbetar ofta på oregelbundna tider. Djur behöver skötsel även på helger, kvällar och tidiga morgnar.

Förmågor

Förmågor som djurskötare behöver ha eller utveckla:

Beslutsförmåga: En djurskötare arbetar ofta ensam och måste kunna fatta beslut utifrån knappa underlag, ibland under tidspress. Till exempel om veterinär ska kontaktas till ett sjukt djur. Det är bra att kunna arbeta självständigt och ta egna initiativ.

Empatisk: En djurskötare måste känna för djuren och agera efter vetskapen om att de är levande varelser som kan känna obehag och smärta.

Produktionsfokus: Ett lantbruk drivs med höga produktions- och försäljningskrav där djuren ofta är produkten.

Stresstålig: En djurskötare bör kunna behålla lugnet även i stressiga situationer som kan uppstå när man arbetar med djur.

God fysik: Arbetet kan ibland vara tungt i samband med till exempel foderhantering och gödselhantering. Det är därför bra om man har god fysik.

Säkerhetsfokus: Vård, skötsel och förflyttning av djur kräver speciell vaksamhet och försiktighet. Vissa djur är stora och man behöver vara uppmärksam för att inte komma i kläm, bli sparkad eller stångad.

Uppmärksam: En duktig djurskötare har ett så kallat djuröga, vilket innebär att man kan se om ett djur avviker från normalt beteende.