Idrottstränare

Gemensamt för de flesta idrottstränare är ett brinnande intresse för idrott och en bakgrund som aktiv idrottare eller ledare. Arbetsuppgifterna varierar beroende på vilken nivå man arbetar och vilken idrott man ägnar sig åt. Som idrottstränare bör man tycka om att arbeta med människor.

Prognoser visar möjlighet att hitta jobb
Prognoserna kommer från Arbetsförmedlingen och visar möjlighet att hitta jobb inom olika yrken på upp till 5 års sikt och beskriver i vilken riktning utvecklingen är på väg när det gäller chanserna att hitta ett jobb. Men tänk på att man inte kan vara helt säker på att de slår in. Titta också på SCB:s och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Arbetsförmedlingen har ingen prognos för det här yrket. För att få reda på mer om hur arbetsmarknaden ser ut för yrket, titta på Statistiska Centralbyråns (SCB) och branschernas egna prognoser och lediga jobb.

Idrottstränare återfinns på alla nivåer i landet, på klubb-, distrikts- och på elit/landslagsnivå eller på idrottsgymnasium. Det finns många olika idrotter och de flesta idrottstränare är inriktade på en särskild idrott som till exempel fotboll, golf, tennis, ishockey, friidrott, simning, ridning, travsport, skidåkning eller segling. Inom Riksidrottsförbundet finns totalt 70 olika idrottsförbund representerade.

Arbetsuppgifter
För en idrottstränare innebär arbetet bland annat att planera träningar, fördela tider mellan olika grupper och lag eller ansvara för att nya tränare utbildas. Tränaren planerar och håller sig informerad om tävlingar, matcher och turneringar. En del idrottstränare har även budgetansvar och sköter materialinköp, planerar och bokar resor och träningsläger samt deltar i styrelsemöten och ansvarar för att informera press, radio och TV. Instruktörsdelen består av att instruera utövarna i idrotten, att hålla i teknikträningar och i fysisk träning samt att vara med på matcher och tävlingar. En del idrottstränare har även hjälptränare.

Träningsledare leder träning inom motionsanläggningar eller håller i motionspass på arbetsplatser. Exempel på det är aerobicsinstruktörer, styrkeinstruktörer eller gymnastikledare, beroende på inriktning. En växande marknad för idrottstränare är att vara personlig tränare vilket innebär att instruera och hjälpa enskild person med fysisk träning och/eller mental träning.

Arbetstider och anställningsformer
Idrottstränare måste ofta anpassa sin arbetstid efter träningar, tävlingar och matcher. Det handlar ofta om att arbeta kvällar, helger och tidiga morgnar. Resor av varierande längd till matcher, tävlingar och träningsläger ingår i arbetet. En idrottstränare kan vara anställd på heltid, deltid eller timanställd. Heltidsanställda idrottstränare är dock en liten yrkesgrupp och finns främst inom lagidrotter och individuella idrotter. Heltids- och deltidsanställda tränare är ofta både ledare och instruktörer med många olika arbetsuppgifter. Timanställda idrottstränare är vanligtvis instruktörer som tränar vissa grupper eller enskilda aktiva. De kallas då idrottsinstruktör. Arbetsgivare är ofta företag, kommuner eller idrottsföreningar. De flesta träningsledare arbetar extra vid sidan av annan verksamhet men det finns också möjlighet till heltidsanställning.

Förmågor

Förmågor som en idrottstränare behöver ha eller vill utveckla:

Förmåga att inspirera och stödja andra: Tränaren bör vara bra på att lära ut idrottens metodik, på att sprida optimism och få de aktiva att tro på sig själva.

Organisationsförmåga: Idrottstränaren behöver ofta planera och organisera aktiviteter.

Pedagogisk förmåga: Det är viktigt att kunna lära ut och motivera de aktiva.

Uppmärksam: I arbetet med människor bör man vara uppmärksam på och lyhörd för andra.