#gymnasiemytologin
Det är inte sant, bara för
att alla säger det

Det är lätt att bli stressad över gymnasievalet och orolig för att välja fel.
Men tänk så här: Vad tycker jag är kul och intressant?

Tänk inte så mycket på att andra ska bli nöjda - det är du som ska trivas under dina tre år i gymnasiet. Viktigast av allt - tänk inte på valet som att du väljer din framtid. Fråga människor som du känner om de sysslar med det som de trodde att de skulle göra när de var 15 år.

Du kommer att märka att många har ändrat sig på vägen. Det viktiga nu är att fundera på vad du är nyfiken på och välja med både hjärta och hjärna. Vilket program du än väljer, kommer du att ha nytta av det i framtiden.

De 9 vanligaste myterna om ditt gymnasieval

Föräldrar, syskon och kompisar kommer med råd och åsikter om vad du ska välja för att välja rätt. Råden stämmer inte alltid, vilket faktiskt kan betyda att du gör ett val som blir rätt för andra, men inte för dig. Läs igenom myterna och se vilka du känner igen.

Myt 1. ”Gymnasievalet avgör din framtid”

Nej, det är bara ett val av grundutbildning

Många tänker att gymnasievalet avgör vad man ska göra resten av livet. Men så är det inte, som tur är. Gymnasievalet är ett val av grundutbildning som du sedan kan bygga vidare på.

Yrkesprogrammen fokuserar på att ge dig de specialkunskaper som krävs för olika yrken, till exempel barnskötare, undersköterska, kock, väktare, snickare, murare, elektriker eller smed. Dessutom kan du välja kurser som ger dig grundläggande behörighet till högskolan även på yrkesprogrammen.

De högskoleförberedande programmen fokuserar på att ge dig de kunskaper som du måste ha för att direkt läsa vidare på universitet eller högskola. Till exempel språk, historia och matematik.

Men oavsett vilka kunskaper du skaffar dig nu så har du nytta av dem även om du byter område, yrke eller till och med land längre fram. Glöm inte att de flesta vuxna har bytt karriär både en och två gånger.

Fakta

Vilka yrken finns det nuförtiden?

På gymnasieinfo.se finns 16 yrken som börjar med bokstaven K och 12 med bokstaven R. Hur många yrken kan du räkna upp?

På gymnasieinfo.se kan du läsa om över 330 olika yrken, vilken

utbildning som leder dit och hur jobbchanserna ser ut för varje yrke.

Läs mer
Myt 2. ”Det är viktigt att hitta en skola där man passar in”

Nej, det viktiga är att följa sitt intresse

Många elever i nian säger att de letar efter tre saker: En skola där man passar in – eller vill passa in. Ett program som har status. Och att man vill försöka hänga med kompisarna dit de går.

Resultatet är att många går program som de egentligen inte känner för, bara för att göra familjen och kompisarna nöjda. Det som märks extra tydligt är att många elever som egentligen är sugna på ett yrkesprogram, istället väljer ett högskoleförberedande program.

Under terminen byter fler elever från de högskoleförberedande programmen till något av yrkesprogrammen än tvärtom.

Valet till gymnasieskolan innebär en unik chans att vidga sitt kontaktnät och hitta nya vänner som delar de intressen man själv har, innerst inne.

För det är intresset som är viktigt, att hitta ett program som ger energi och känns spännande. Då blir det mycket lättare att lyckas och må bra under gymnasietiden.

Fakta

Hur känns gymnasievalet?

Vi pratade med 30 elever från olika delar av Sverige om hur de kände inför gymnasievalet.

Myt 3. ”Välj ett högskole­förberedande program så håller du alla dörrar öppna”

Nja, valfriheten är minst lika stor med ett yrkesprogram

De högskoleförberedande programmen leder i första hand till vidare studier på högskolan – under förutsättning att man har rätt behörighet och tillräckligt goda resultat för att komma in på utbildningarna.

Yrkesprogrammen leder direkt till en massa intressanta yrken både i Sverige och andra länder. Om du väljer vissa kurser på ditt yrkesprogram, får du också

en grundläggande högskolebehörighet. Exakt vilka kurser som behövs ser olika ut på olika program.

Med yrkesprogrammen är alltså dörrarna öppna till både jobb och högskola. Vill du sedan byta spår, plugga vidare på yrkeshögskolan eller på andra sätt vidareutbilda dig, är det möjligt att göra det.

Fakta
Ett yrkesprogram öppnar dörren till att
  • Läsa på högskola
  • Läsa på annan eftergymnasial utbildning
  • Läsa på yrkeshögskola
  • Jobba inom ditt yrkesområde
  • Utlandsjobb inom ditt yrkesområde*
Hur funkar yrkeshögskolan?

På yrkeshögskolan kan du läsa vidare inom t ex bygg, ekonomi, försäljning, IT, turism, sjukvård, lantbruk, media, design, teknik och tillverkning. Läs mer på yrkeshogskolan.se.

227 utbildningsanordnare i hela landet
47 800 studerande totalt
* Se mer vid myt 7.

Yrkeshögskoleutbildningarna kan leda till en yrkeshögskoleexamen (minst ett år) eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen (minst två år). För att bli antagen måste du ha en gymnasieexamen. Många av utbildningarna kräver också särskilda förkunskaper.

Dessa varierar från utbildning till utbildning och kan handla om att du ska ha viss arbetslivserfarenhet eller att du ska ha läst vissa kurser på gymnasiet. Läs mer om antagningskraven på www.yrkeshogskolan.se

Myt 4. ”Du ska inte kasta bort dina betyg på en yrkesutbildning”

Nej, det är aldrig bortkastat att gå en yrkesutbildning

Många föräldrar och elever känner så här: Man måste få ut max av sina betyg från nian, bli nåt, göra karriär och läsa på universitetet.

Resultatet blir att många som vill läsa yrkesprogram skippar det. Trots att det var det som lockade mest och att yrkesprogrammen är så bra för alla som vill ha ett yrke direkt och starta sin karriär.

Du skulle bli förvånad om visste hur många företagare i Sverige

som börjar sin karriär just på ett yrkesprogram. Vad har de blivit då? Ja, många har blivit väldigt viktiga i våra liv.

När något ska byggas, installeras, konstrueras, lagas, räddas och trimmas – då är det just alla dessa specialister som vi litar på. När vi behöver omsorg. Eller när vi blir hungriga. För det är deras restauranger vi äter på. Eller när vi ska byta jobb – för det är inte sällan just deras företag vi vill jobba på.

Fakta

60 sekunder med ...

Möt några av Sveriges bästa yrkesproffs! Här berättar de om sina jobb och hur det var att vinna SM, vägen dit och om framtiden!

  • Svetsare
  • Industrioperatör/CNC-svarvare
  • Målare
  • Personbilstekniker
  • Butikskommunikatör
  • VVS-montör
  • Fordonslackerare
  • Servitris
  • Flygtekniker
  • Platsättare
  • Automationstekniker
  • Undersköterska
  • Trädgårdsanläggning
Myt 5. ”På ett yrkesprogram får du ju ingen högskolebehörighet”

Jo, alla kan få högskolebehörighet!

Vilket yrkesprogram du än väljer har du alltid rätt att inom ramen för programmets 2 500 poäng läsa de kurser som gör att du får grundläggande behörighet till högskolan.

Om du dessutom vill ha det som kallas särskild behörighet till högskolan, vilket krävs för utbildningar som till exempel landskapsarkitekt eller ingenjör, så har du alltid rätt att läsa in de kurserna på komvux

Detta betyder att om du just nu är intresserad av till exempel bygg, fordon eller turism, men samtidigt vill hålla dörren öppen mot högskolan, är allt förberett för att du ska kunna läsa vidare längre fram – om du vill det.

Glöm inte heller möjligheten att läsa på yrkeshögskolan.

Fakta
Vilka kurser krävs för högskolebehörighet?

För att få grundläggande högskolebehörighet från ett yrkesprogram behöver du engelska 6, svenska 2 och 3 eller svenska som

andraspråk 2 och 3.

Du kan läsa dessa kurser inom yrkesprogrammens ordinarie 2 500 poäng.

För särskild högskolebehörighet har du möjlighet att läsa utökat program eller komplettera med olika kurser på komvux.

Läs mer om kraven för olika högskoleutbildningar på antagning.se.
Myt 6. ”Efter gymnasiet är det svårt att få jobb”

Nej, efter ett yrkesprogram har du oftast lätt att få jobb

Under de närmaste 5–10 åren kommer det att vara stor efterfrågan på arbetskraft inom nästan samtliga av yrkesprogrammens inriktningar, i alla fall enligt Arbets-

förmedlingens årliga rapport om arbetsmarknaden. Här nedanför ser du hela listan på ”heta” yrkesinriktningar inom yrkesprogrammen 2017.

Fakta

Yrken som du lätt får jobb inom på 5 och 10 års sikt*

  • Bilmekaniker
  • Lastbilsmekaniker
  • CNC-operatör
  • Flertalet byggyrken
  • Kock

En del av yrkena kan du börja jobba inom direkt efter din gymnasieexamen. En del yrkesinriktningar har ytterligare en period med vidareutbildning. Kolla med din studie- och yrkesvägledare.

  • Tågmekaniker
  • Maskinreparatör
  • Barnskötare
  • Undersköterska
  • Receptionist

Glöm inte att du kan vidareutbilda dig inom ditt yrkesområde på yrkeshögskolan eller på högskolan om du har rätt behörighet i din examen.

Läs mer om de olika yrkesbeskrivningarna på gymnasieinfo.se/yrke

*Källa: Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick. Arbetsförmedlingen.
Myt 7. ”Vill du jobba utomlands, ska du ju inte gå ett yrkesprogram”

Jo, efter ett yrkesprogram kan du jobba överallt!

Många människor från andra länder arbetar i Sverige med allt från programmering till byggen. Vi har självklart samma möjligheter att jobba utomlands.

En fördel med yrkesprogrammen är att de direkt efter gymnasiet ger yrkeskunskaper, som är

eftertraktade både hemma och utomlands. Kan du till exempel elteknik, matlagning, måleri, svetsteknik, snickeri, bygg eller vård, så kan du i princip söka jobb var som helst – i alla fall inom EU. I din yrkesutbildning ingår ju också alltid engelska.

Fakta

Hur funkar det att jobba inom EU?

En av idéerna med EU är att det ska vara enkelt att arbeta i de andra EU-länderna. Läs mer om hur det går till på ”arbeta och studera i EU” på eu-upplysningen.se

Kolla vilka jobb som finns just nu

På EURES – Den Europeiska Portalen För Rörlighet i Arbetslivet – kan du som vill jobba utomland söka bland över 1,4 miljoner olika jobb just nu.

Myt 8. ”Yrkesprogrammen passar för dem som inte vill plugga”

Nej, yrkesprogram ställer också krav

Den här fördomen grundas på missuppfattningen att yrkesprogrammen skulle vara kortare, enklare eller inte ha teoretiska kurser. "Slappa" utbildningar. Men så är det såklart inte. Fråga närmaste elektriker, undersköterska eller bilmekaniker.

Ett exempel: Om du läser ett yrkesprogram som industriteknik kanske du läser robotteknik och ellära. Andra exempel är industriautomation eller datorstyrd produktion. Sedan kanske du väljer fördjupningskurser som

entreprenörskap eller mät- och reglerteknik. Helt andra ämnen än på till exempel humanistiska programmet, men minst lika avancerade.

Oavsett vilket program du väljer på gymnasiet så läser du alltid de ämnen du känner igen från grundskolan, till exempel svenska, engelska och matematik. Sedan läser du olika mycket av ämnena, beroende på vilket program du valt.

Fakta

Vad pluggar man på yrkesprogram egentligen?

Se filmen om gymnasievalet – 12 yrkesprogram, 6 högskoleprogram, ett sextiotal inriktningar. Lyssna på eleverna och se vad de säger om utbildningarna.

Myt 9. ”Lärlingsutbildning är till för såna som inte klarar nån annan utbildning”

Nej, tvärtom är lärlingsutbildning krävande

Det här är en fördom som bygger på att många värderar lärlingsutbildning lägre, trots att utbildningen egentligen ställer stora krav på att du har engagemang, självständighet och initiativförmåga.

Du kan gå alla yrkesprogram som gymnasial lärling. Skillnaden är att du är på en arbetsplats minst halva utbildningen. Resten av tiden är du i skolan och läser till exempel gymnasiegemensamma ämnen.

Du får samma kunskaper som elever som går yrkesprogrammet

till största delen på en skola, och du får samma examen, men lär dig på ett annat sätt och i en annan miljö.

Studieformen är krävande, men du får ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden och en snabbare väg in i ett yrke. Dessutom du får ett extra studiebidrag på 1 000 kr i månaden.

Även som lärling kan du läsa kurser som gör att du samtidigt får grundläggande behörighet till högskolan.

Fakta

Fråga SYV om lärlingsutbildning!

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

Fler och fler går som lärling

Just nu går nästan 9000 elever sitt yrkesprogram som gymnasial lärling, fler än någonsin tidigare. Hittills har 86 % fått jobb direkt efter sin lärlingsutbildning.

Läs mer om lärlingsutbildningarna på skolverket.se